Matnyttig läsning och bildmaterial som väcker åtanke

The Guardian är en dagstidning och nyhetssajt som riktar sig till en bred publik med intresse för både färska nyheter och livsstilsartiklar. The Guardian har funnits i olika format ända sedan 1821 och är därmed en av Storbritanniens äldsta nyhetsförmedlare. Tidningen finns fortfarande i tryckt format och utkommer dagligen, men idag ligger också stort fokus på att skapa en intressant nyhetssajt online.

Screen Shot 2017-03-07 at 10.45.07

Exempel på startsida hos The Guardian

 

Blandade ämnen för en bred målgrupp

Det övergripande ämnet som The Guardian rapporterar om är nyheter. Färska nyheter i korthet är det som ligger överst på hemsidan under rubriken ”headlines” och hamnar i det första blickfånget. Där ligger både lokala brittiska nyheter och internationella nyheter samt dagens väder. Om något som anses extra relevant inträffar, huvudsakligen i Storbritannien, så kan ”headlines” ersättas överst på sidan med ett specialinslag om just detta ämne. Utöver det finns det när man rullar ner på sidan fördjupade artiklar i nyhetsämnen, sportnyheter och därutöver en uppsjö av mer livsstilsinriktade artiklar om allt från mode och hälsa till resor, sport och matlagning. Dessutom finns det ett omfattande material som inte är direkt textbaserat att fördjupa sig i om man har ett specialintresse, med allt från dokumentärfilmer och matlagningsvideor med recept till onlinedejting.

Även om The Guardian har en väldigt bred målgrupp så kan man ända se en skillnad i vilka deras inlägg riktar sig till, jämfört med t.ex. NY Times. De riktar sig till en yngre målgrupp, ca. 40 år och yngre, som är intresserad även av livsstilsinlägg och inte bara rena nyheter. De håller också en förhållandevis alldaglig ton och riktar sig därmed inte t.ex. mot en mer välutbildad målgrupp. Då språket som används är engelska utökas målgruppen markant jämfört med om man hade använt ett mindre vanligt språk. De här kan läsas av nästan hela världen, så man når en global målgrupp.

 

Texter för både information och fördjupning

Texterna är skrivna med målgruppen i åtanke. Det är förhållandevis övergripande utan att använda ett alltför avancerat språk, men fortfarande med tillräckligt mycket djup för att vara intressant för målgruppen. Det känns aldrig simpelt eller nedvärderande. Färska nyheter levereras i ett kortfattat format, anpassat till dagens tunga informationsflöde medan dokumentärartiklar går mer på djupet. Texterna ger intryck av att vara ordentligt skrivna och korrekturlästa med fokus på att använda ett korrekt och lättförståeligt språk. Detta ger ett seriöst intryck och gör att det ändå känns som att man befinner sig på en högkvalitativ sajt trots den mer avslappnade inriktningen.

 

Bildmaterial som väcker åtanke

Sajten har mycket bilder, de flesta artikelrubriker på startsidan har en egen bild som lockar till att klicka på artikeln och läsa vidare. Ofta är bilderna ganska enkla, föreställande något som har mer eller mindre med artikelns innehåll att göra, men kan också vara porträtt av någon som blivit intervjuad eller av en känd profil med anknytning till texten. Till de mer fördjupade reportagen har det även lagts vikt på att skapa ett intressant bildmaterial, särskilt till resereportage. Här används exotiska bilder som både väcker inspiration och frågor samt en vilja att själv utforska det som artiklarna beskriver. Utöver bara att förstärka artiklarnas intryck finns det även en underrubrik som heter ”Pictures” där fokus ligger på bildmaterialet. Under ”Pictures” finns bildreportage med diverse teman, allt från resereportage från Australien till reportage från hundutställningar och barnsjukhus. Här får bilderna sköta det största jobbet och kompletteras endast av korta texter. Varje dag publiceras också ett album med ”dagens bästa bilder”, som är extra starka bilder från händelser som har präglat dagen. Detta är vackert fotografimaterial som både är informativt, väcker känslor och åtanke.

Videomaterialet är omfattande och känns seriöst och informativt. Det är anpassat till målgruppen och inte baserat på skämtvideor. Det finns många dokumentärfilmer på 20-30 min om viktiga ämnen som känns relevanta. Dokumentärfilmerna är gjorda av oberoende filmskapare och publiceras av The Guardian med stöd av the Bertha Foundation i ett försök att ge läsaren bättre förståelse för omvärlden och de problem och konflikter som pågår i vardagen. Det finns också en uppsjö av korta, dagliga nyhetsinslag som både behandlar de nyheter som tas upp i artiklar och även fördjupar vissa aspekter av den skriva texten. Utöver detta finns det videofilmer med ett mer kulturellt innehåll samt intervjuer med kända profiler, livsstilsrelaterade inslag och teknologi samt sportnyheter. Det är en fördel att man får klicka sig fram till dessa nyhetsklipp och att de inte spelas upp automatiskt när man öppnar hemsidan eller en artikel.

Några exempel på dokumentär filmer från The Guardian:

The Internet Warriors

If I die on Mars

Själva hemsidans formgivning är gjord med målgruppen i åtanke. Designen ger ett mer avslappnat intryck än både BBC News och framför allt NY Times. Detta förmedlas dels genom färgvalen på hemsidan och genom att man endast använder gemener för sidans underrubriker och logotypen. Bilder och videoklipp fungerar som tempoväxlare på startsidan och blandar upp innehållet och behåller läsarens uppmärksamhet.

 

När reklam gör mer skada än nytta

Åtminstone när den här analysen skrivs så kör The Guardian en stor kampanj för att få fler att betala för det innehåll de nyttjar på webbplatsen. Detta görs genom stora och väl synliga annonser som uppfordrar läsaren att bli prenumerant eller donera en engångssumma. Jag kan definitivt förstå detta och att det är svårt för dagstidningar att överleva när allt mer nyheter konsumeras online, men samtidigt tycker jag att det i det här fallet tar upp för mycket plats och distraherar läsaren från upplevelsen på webbplatsen. Om annonserna bara gör läsaren irriterad så är det inte särskilt sannolikt att de har så stor effekt.

Screen Shot 2017-03-07 at 10.48.55

Screen Shot 2017-03-07 at 10.49.01

Exempel på reklamtexter som förekommer överallt på hemsidan

 

Spridning på sociala medier

The Guardian drar nytta av den stora spridningen som sociala medier har idag genom att de vid varje artikel har valt att lägga snabblänkar för att dela artikeln på en mängd olika plattformar inklusive Facebook, Twitter, Linkedin och Pinterest. När folk delar artiklarna på sociala medier får man en helt ny räckvidd och når människor som kanske inte skulle uppsöka The Guardians hemsida annars. Hemsidan erbjuder inget eget kommentarsfält för de olika artiklarna, men i och med att det finns så många alternativ för att dela innehållet på sociala medier så finns det stor möjlighet att artiklar och videoklipp börjar diskuteras på andra plattformar. Detta kan vara både bra för att öka spridningen av materialet, men kan också urarta och bli svårt att moderera.

I stort sett är detta en meningsfull webbsida med mycket matnyttig läsning. Både text, bild och videoklipp känns högkvalitativt och lättillgängligt för en bred publik. En av webbsidans styrkor är att den utöver direkta nyhetsinslag också erbjuder ett mer underhållningsinriktat material som gör att en större målgrupp kan hitta relevant läsning. Helheten är seriös med en lätt ton och det enda jag har att anmärka på är irriterande reklaminslag, som i huvudsak försöker locka prenumeranter. The Guardian får 4 av 5 tidningspressar i betyg som nyhets- och mediewebb 2017.

6 saker du inte visste om SUP yoga – sommarens bästa träning!

Bildresultat för sup yoga

Stand up paddle boarding (SUP) är här för att stanna och nu kan du lägga till en extra dimension i träningen genom att göra yoga på brädan, så kallat SUP yoga. Det är den perfekta träningen för soliga sommardagar på stranden och stärker både balans och sinne, samtidigt som hela kroppen får en välgörande workout. Här har vi sammanfattat SUP yoga i 6 enkla steg för att hjälpa dig att komma igång:

1. Vad är stand up paddle boarding?

Stand up paddle boarding (SUP) är en ganska ny sport som härstammar från Hawaii och som har utvecklats från den traditionella surfingen. Paddelsurfare står upp på brädan hela tiden, till skillnad från vanliga surfare som inväntar en våg som kan ge hastighet och föra dem framåt. Paddelsurfare använder en paddel för att bygga upp hastighet och därmed kan man paddelsurfa även på ställen där det inte är vågor. Diverse olika varianter och tävlingsformer har utvecklats så som SUP forsränning, SUP sightseeing och SUP yoga.

stand-up-paddle-3.jpg

2. Vad är yoga?

Yoga som träningsform har fullkomligt exploderat i den västliga delen av världen de senaste åren. Yoga härstammar från Indien och består traditionellt av åtta ”steg” som finns beskrivna i de gamla hinduistiska Vedaskrifterna. Dessa ”steg” inkluderar t.ex. själslig upplysning, meditation, andningsövningar och asana, utförandet av de olika ställningar som vi idag förknippar med träningsformen yoga. Det finns nu en uppsjö av olika yogainriktningar, som ashtanga, bikram, hatha, kundalini och vinyasa, som alla har olika fokusområden. Det de har gemensamt är att man under ett pass genomgår flera olika ställningar som dels är utvecklade för att stärka kroppen, men också för att tillåta meditation och att hitta ett inre fokus. SUP yoga kan utgå från olika inriktningar, eller en kombination av flera. Det ursprungliga ändamålet med yoga är att uppnå moksha (frihet, frigörelse), men idag är yoga för många huvudsakligen en träningsform för att hålla kroppen smidig, minska stress och öka välbefinnande.

Yoga-Session.jpg

3. Vad händer när man kombinerar SUP och yoga?

Kombinationen av SUP och yoga ger en unik träningsform som minst sagt är en extremsport för balanssinnet! SUP yoga lägger till en extra dimension till både paddelsurfing och yoga för dig som lätt blir uttråkad eller söker nya utmaningar. Väder, vind och vatten gör att det krävs ett extra fokus för att hitta rätt i de olika yogaställningarna. Underlagets rörlighet maximerar också utbytet av de olika ställningarna och resulterar i en utmärkt coreträning (mage och rygg).

4. Vilken utrustning behöver jag?

Bildresultat för sup boards

För att göra det lättare att hålla balansen är SUP brädan betydligt större än en vanlig surfingbräda. Den är både bredare, längre och tjockare. Det finns både brädor som är uppblåsbara och fasta, som en traditionell surfingbräda. Generellt ger fasta brädor bättre glid i vattnet än de uppblåsbara vilket är bra att veta om du vill använda brädan till mer än bara yoga. Uppblåsbara brädor har dock den stora fördelen att de kan transporteras i en ryggsäck. Det finns inga speciella brädor för just SUP yoga utan valet beror på vad du i övrigt vill använda brädan till. En ny bräda kan kosta allt från 5-15 000 kr.

Paddeln är en lång paddel, anpassad efter din egen längd, men ofta runt 2 meter lång. Allt efter som paddelsurfing har ökat i popularitet så har det kommit fler budgetalternativ av paddlar, dessa är oftast gjorda av aluminium medan de dyrare alternativen är gjorda av kolfiber. Man får räkna med priser från 250 kr för en aluminiumpaddel och från 2000 kr för en kolfiberpaddel. En paddel är i sig inte nödvändig för just yoga, men kan ändå rekommenderas för att kunna ta sig runt på brädan.

Då utrustningen är en stor investering kan det mycket väl löna sig att besöka ett surfcenter och höra om de anordnar SUP yoga. Det blir allt vanligare runt om i landet och då ingår för det mesta all utrustning man behöver. Här följer några länkar till surfcenter som anordnar SUP yoga i några av våra största städer:

5. Kläder efter väder!

Då både vädret och vattentemperaturen kan vara mer eller mindre behagligt under den svenska sommaren så är det kläder efter väder som gäller. Känner du dig säker på att balansera på brädan och inte räknar med att bli våt så går det utmärkt med vanliga yogakläder eller t.o.m. badkläder om det är varmt. Är du däremot nybörjare, och särskilt om vattnet fortfarande är kallt, så kan det behövas en tunn våtdräkt. Huvudsaken är att du kan röra dig fritt i det du har på dig!

6. Gör andra övningar för att förbereda dig för brädan

Om man inte har tidigare erfarenhet av paddelsurfing så kan det hjälpa att förbereda sig med några enkla övningar på gymmet för att stärka sin balans samt rygg och mage för att ge sig själv bättre förutsättningar för att klara yogaställningarna på brädan. Du får givetvis störst utbyte av träningen om du kan fokusera mest på yogan och mindre på bara att hålla balansen på brädan. De flesta gym har olika redskap för att träna balansen, så som balansbollar och balansplattor. Dessa går utmärkt att lägga till i den vardagliga träningen, prova t.ex. att lyfta vikter medan du står på en balansplatta. Coreträning syftar till att stärka de stora muskelgrupperna i bålen, d.v.s. huvudsakligen mage och rygg. Det kan göras både genom avancerade övningar på gymmet och enklare övningar hemma, hitta ett träningsprogram som passar dig!

Bildresultat för sup board sunset

Så efter några enkla förberedelser under våren, tveka inte att testa SUP yoga i sommar! Det är en träningsform som är både rolig och utmanande och samtidigt ger en skön naturupplevelse. Kan du samtidigt dra nytta av yogans förmåga att minska stress och öka ditt välbefinnande i vardagen så har du den perfekta allround träningen för en skön och harmonisk sommar!

Sociala medier gör oss i verkligheten osociala

 

no-social

Det räcker nu!

Livet bakom en perfekthetsmur

Det är dags att vi tittar upp från mobiltelefoner och surfplattor och börjar interagera med varandra på riktigt igen, öga mot öga. ”Sociala medier” är beteckningen på webbplatser och appar som bygger på att människor kan interagera i mänskliga, sociala nätverk online, och de sociala medierna skiljer sig från de traditionella medierna genom att användaren själv bidrar med innehållet. Självklart erbjuder de olika sociala plattformarna användbara verktyg för att kommunicera med nära och kära, men har du tänkt på hur mycket tid du utöver detta lägger ner på att bygga upp en profil på sociala medier? En profil som i själva verket är ett alter ego, en förskönad version av dig själv, de bästa godbitarna som får dig att framstå den där lilla smulan bättre än vad du i verkligheten är?

Online följer med när vi går offline

För varje status, bild och tweet du väljer att publicera har du på ett eller annat sätt censurerat dig själv. Du kan filtrera bort det som känns oviktigt och framhäva det som är smickrande. Så länge du bara interagerar med människor på sociala medier så fungerar detta utmärkt, de har sin egen fasad rest och ni kommunicerar på samma nivå, men faktum är att när du sedan går offline, så tar du din perfekthetsmur med dig. Om du träffar någon offline (eller IRL), som du annars primärt umgås med online, så har de en förutfattad bild av dig och det liv du lever. När det sedan visar sig att online och offline bilderna inte stämmer överens så kan det uppstå märkliga situationer och umgänget blir distanserat. Eller platt. Hur kul är det när du entusiastiskt berättar om den häftiga festen du var på i helgen och får till svar att ”Jaa, det såg jag ju på Instagram..”?

Har vi glömt hur man umgås?

Förutom att bara bygga upp en förskönad bild av oss själva så medverkar användandet av sociala medier också till att vi blir latare i vårt umgänge. Allt för ofta ser jag folk på krogen, på restauranger eller i andra sociala sammanhang där alla i gänget sitter och stirrar på en blåvit skärm i stället för att följa med i vad som händer runtomkring. Vi nöjer oss med att följa statusuppdateringar och gilla bilder i stället för att ringa och fråga hur det egentligen står till eller träffas över en kopp kaffe och titta på bilder från sommarens semester. I själva verket isolerar vi oss från verkligheten, och verklighetens sociala liv, när vi spenderar allt mer tid på sociala medier.

svensk-fika

Är det dags att logga ut och ta en fika?

Detaljerna gör mästerverket

Faktum är att det i verklighetens sociala liv är de små skavankerna och icke-perfektionen som gör oss till dem vi är, som gör oss intressanta och urskiljer oss från mängden. I stället för att lägga tid på att bygga en perfekthetsmur omkring dig på sociala medier så borde du omfamna din verkliga personlighet och lägga energin på att dela den med omgivningen. När vi återigen lär oss att ”det perfekta livet” inte är något att sträva efter och att operfekt är mer intressant så kommer det att bli helt ofarligt att riva ner muren, bit för bit. Var stark och var modig – våga gå offline!

Möte i monsunen

Sedan i måndags har besökarna på Hamburgs zoo, Tiergarten Hagenbeck, kunnat hälsa på den nyfödda elefantungen Florian. Det är få som vet att historien om Hagenbecks elefanter började med den svenske sjömannen Fritiof Andersson och hans seglaräventyr i Asien. Hagenbecks elefanter är asiatiska elefanter och Florians mamma, matriarken Zandara, hämtades upp av Anderssons skepp från dåvarande Siam (idag Thailand) tillsammans med flera andra djur som sålt till Hagenbeck.

Foto: Tierpark Hagenbeck / Götz Berlik

Lilla Florian tillsammans med ett äldre syskon och mamman Zandara i Hagenbecks djurpark.

Möte med en sjöman

Jag träffar Fritiof Andersson i Göteborg. Det är en gråmulen januaridag och vi försöker värma oss med varsin kopp kaffe medan Andersson börjar berätta sin spännande historia.

”Alltihopa började egentligen långt tidigare”, börjar han. ”Min resa startade i Kina, men där råkade jag mest ut för trubbel, tack och lov lyckades jag till slut ta mig till Singapore med hjälp av min dåvarande fru”.

Andersson berättar om hur han vandrade runt i Singapore, utan pengar och utan pass, när han plötsligt träffade på den svenske konsuln, kapten Adelborg.

”Konsuln var väldigt hjälpsam när jag förklarade att jag ville hem till Göteborg”, minns Andersson. ”Han och konsulinnan bjöd hem mig på te, gav mig nya kläder och försåg mig med lite pengar och ett nytt pass”.

Relaterad bild

Fritiof Andersson seglade med flera olika skepp som fraktade gods från dåvarande Ostindien.

Möte med ett ursinnigt oväder

I sin nya mundering fick Andersson jobb på ett fraktskepp som snart satte kurs mot Siam. Djuren som sålts till Hagenbeck lastades kvickt ombord på skeppet. Förutom elefanten Zandara fanns det både lejon, tigrar och en gorilla i lasten, samt en djurskötare från Hagenbeck som skulle ta hand om djuren. Fartyget lämnade Siam i gryningen och seglade ut på Indiska oceanen i stiltje, något som Andersson beskriver som ”magiskt”. Men det lugna vädret höll inte i sig särskilt länge och Andersson minns med obehag när de seglade rakt in i en cyklon utanför Sri Lankas kust:

”Det är verkligen det värsta jag har varit med om! Det var ett otroligt dånande från stormen och vågorna och jag var säker på att skeppet skulle slås i spillror… Mycket riktigt så knäcktes luckorna till lastutrymmet och ut kom djuren med ett ursinnigt vrål!”

Det var inte bara stormen och vågorna som gav skeppet en ordentlig omgång, de lösa djuren gjorde också stor skada. Kommandobryggan störtade i havet, den lösa elefanten knäckte skeppets master och djurskötaren från Hagenbeck blev dödad och uppäten av ett av lejonen.

”Jag kunde inte tro mina ögon, djuren gick verkligen amok!”, fortsätter Andersson. ”Gorillan klättrade ner i maskinrummet och försökte härma maskinisten genom att slå både fram, back och stopp i skeppets maskin, jag blev tvungen att skjuta henne”.

Bildresultat för 1600 tal skepp indien

Anderssons skepp seglade rakt in i en förödande cyklon som förvandlade skeppet till spillror.

Till slut var det bara Andersson och elefanten Zandara kvar på skeppet, som nätt och jämt fortfarande flöt. När det kraftiga ovädret lugnade sig drev de långsamt in till Indiens sydkust. Väl där lyckades Andersson kontakta Hagenbeck som efter någon vecka skickade ett nytt skepp för att hämta Zandara, som till slut kom fram till sitt nya hem i Hamburg. Hon har haft ett långt liv i djurparken och i måndags föddes alltså hennes andra kalv, Florian.

”Ja, hon var ett speciellt djur”, avslutar Andersson och tömmer sin kaffekopp. ”Själv hade jag svårt att slita mig från haven. Jag mönstrade på en riktigt vacker finsk fullriggare som hette Taifun och vi kryssade fram och tillbaka över Indiska oceanen, mellan Ostindien och Godahoppsudden. Visst stötte vi på flera monsuner under årens lopp, men aldrig något som kom i närheten av monstercyklonen!”.